Temat för höstens medlemsutställning är konstnärens syn på kläder eller kläder i konst.
I år medverkar 160 medlemmar i utställningen som äger rum i Stora och Övre galleriet på Konstnärshuset.
Utställningen är curerad av Ninna Cavallin, Arne Widman och Göran Uby.
Medlemsutställning på Konstnärshuset: ”Så som i en spegel”Läs mer »
Medlemsutställning på Konstnärshuset: ”Så som i en spegel” Läs mer »
Utställningen är öppen alla dagar från den 21 maj till den sista augusti .
Adress: Gryts-Ullsta 15, Stjärnhov
Amalia Årfelt medverkar med en vit kanin i betong. Se bilden.
”Detta är en ca 2 km lång promenad i naturen kantat med den vackra omgivningen runt Ullsta och fylld till bredden av konstverk från 32 konstnärer. Natur och konst, perfekt för kropp och själ. Det finns även ett skogsbad som kan förhöja friden i ditt sinne.”
Läs mer: https://www.lagarniullsta.se/konstpromenad.html
Ullsta Konstpromenad 2022 Läs mer »
Skulpturer vid Magiska stigen, Långeberget i Strängnäs av Amalia Årfelt 2022.
…Skulpturer på Magiska stigen, Strängnäs Läs mer »
”Djuriskt – Djur, människor och miljö i samspel”
Invigning 30 maj kl 15.00
Öppen dygnet runt till 27 sept 2020
Adress
Sågholmsvägen
73790 Ängelsberg
https://skulpturparken.se
Skulpturparken Ängelsberg Läs mer »
Amalia Årfelt, Peter Wiklund, Konstforum, Norrköping, 29/9 – 14/10 2012
Text: Lotta Ekfeldt
Se artikel i pdf med bilder:
Det spretar en del när Amalia Årfelt och Peter Wiklund ställer ut tillsammans på Konstforum i Norrköping. Det är två väsensskilda spår som vänskapligt och hänsynsfullt samsas om utrymmet, var och en med sina egna premisser.
Amalia Årfelts skulpturer i betong får mig bokstavligen ner på knä. Nyfiket går jag nära för att undersöka de fina detaljerna hos den sittande valpen ”Hund” — den utvalda stenen till tunga, de vita klorna infällda i betongen och ögonen av glas. Samma sak med aporna ”Herr Brown” och ”Silkesapa”. De sitter på apors vis med armar och ben åt olika håll. Den tomma blicken speglar ingenting, utom möjligtvis själva naturen försänkt i sitt eget varande.
Det går inte att komma undan apornas mänskliga drag. Beskrivningar som eftertänksam och förundrad dyker upp i mitt huvud. Men ligger det inte en fara i att beskriva djur som om de hade mänskliga egenskaper? Att hitta passande epitet för att förklara och känna igen sig i det vilda eller främmande Andra?
Årfelt är i så fall inte rädd för hon låter djuren förbli naturvarelser med sina egna uttryck. Men hon räds inte heller att då och då bjuda in dem i den mänskliga kulturens sammanhang som i skulpturen ”Apa med filt” där en betongapa insvept i en rosa filt förvandlas till en Roslinparafras.
Om Amalia Årfelt rör sig i naturen gör Peter Wiklund det motsatta. I hans bildvärd finns spår och fragment av mänsklig aktivitet. Objekten kan vara välkända representationer i form av skyltar eller en dörr men också vara hopfösta partiklar eller slagg på väg att formas eller omformas. I ”Strandfynd” flyter okänd materia fram och bildar irrationella mönster. Det liknar ingenting och har inget direkt sammanhang. Det är förvirrande och smått enerverande men på samma gång intressant. Blicken söker sig envist tillbaka för att tvinga fram en mening. Till sist ger jag upp och accepterar formernas sega egenheter.
Wiklunds bilder är associativa men också undersökande. När han låter objekten ta över som i ”Skyltar” blottläggs inte bara klyftan mellan objekten utan också deras avstånd till människan. Föremålen gör sig oåtkomliga och finns inte längre till hands. I ”Zapp” laddar till och med en skylt ur av egen kraft i en gigantisk blixt. Dörren i ”Snabb sorti” blir också till ett objekt för sig själv där man tvekande undrar vad man ska göra med den. Stänga eller gå ut? Det blir både humoristiskt och absurt.
Norrköping 2012-10-03 © Lotta Ekfeldt
Omkonst: I människans spår Läs mer »